Tillståndet “klimatångest” kan manifestera sig i form av katastroftankar inför framtiden, ångest, oro, hopplöshet och/eller depression, ofta i kombination med en känsla av maktlöshet. De drabbade, ofta barn och ungdommar reagerar på alarmistiska signaler från vuxenvärlden, skolan och medierna. Samhället, i synnerhet skolan, har ett ansvar att nyansera och balansera klimatbilden som dessa unga individer växer upp med.

Barn och ungdomar har tendens att tänka konkret och i polariserade termer. I deras ögon kan vetenskaplig, teoretisk resonemang om en avlägsen framtid, handla om överhängande katastrof. Klimataktivisten Greta Thunberg är ett bra exempel på barn med klimatångest enligt hennes mors bok.